Barn och konst

Denna förmiddag fick vi besök av Kristina Jonasson förskollärare från Söderlyckans förskola i Varberg. Hon berättade om deras samarbete med Komedianten (konsthallen) i Varberg. Kristina berättade om hur de redan på förskolan förbereder barnen för utställningen som de ska gå och titta på. Detta gör de exempelvis genom att arbeta med någon av teknikerna som har används i utställningen. Så när barnen kommer till utställningen vet de hur konstnären har jobbat och känner igen sig i det. Barnen får även efter utställningen chans att jobba med tekniker som konstnären har använt och skapa egna tolkningar av konstverken.

Jag tycker att detta är ett bra sätt att arbeta på. Jag tror att det är lätt hänt att ett besök på en konsthall med en grupp barn blir en grej som " ska göras" för att man måste och sedan arbetas det inte vidare med det på förskolan. Att samarbeta med en en konsthall ser jag som ett bra sätt för att uppnå målet från Läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010. De mål som jag då främst tänker på är följande:

Förskolan ska sträva efter att varje barn:

• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,

•  utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

Jag tror även att den här typen av arbetssätt skulle kunna vara ämnesöverskridande som det hade kallats för i skolans värld. Att arbeta med konst kan leda till många samtal om känslor och förståelse för andra människor. det kan även leda till kunskaper om andra kulturer. Att samtala är även utvecklande för språket. Konst kan även bli matematik.

Anne-marie Körling skriver i sin  bok Nu ler Vygotskij om en bildpromenad där man tittar på en bild och läraren börjar att säga en mening exempelvis "Jag ser färgen gul". Sedan för alla säga vad de ser i bilden. Att göra detta utvecklar alla barnens ordförråd och barnen får träna på att lyssna på sina kompisar. Detta tycker jag är en aktivitet som är utmärkt att göra med barngruppen när man besöker en konsthall eller museum.

En bild på ett fönster som man passerar när man går upp till konsthallen.

Navet kom till Varberg

En dag kom Anna från Navet på besök till Varberg. Denna dag handlade om skapande med hjälp av kemi. Det som jag tar med mig från denna dag var det som Anna ofta upprepade att barnen behöver få uppleva samma sak flera gånger. Gör om och om och om igen. För barnen blir det inte tråkigt de upptäcker nya saker varje gång de får uppleva samma upplevelse. Oftast tror vi vuxna att det blir tråkigt för barnen att göra samma sak flera gånger med det leder bara till mera kunskaper.

Två foton från min favoritaktivitet denna dag. Måla med bikarbonat. Gör såhär: Strö ut ett lager med bikarbonat på en tallrik. Droppa på färg som är utblandad med citronsyra och vatten. Till detta är flaskfärg bäst att använda. När hela bikarbonatet är täkt med färg så kan man lägga ner ett papper och göra ett avtryck av konstverket.

Så här blev min drake.

Drama workshop 1 & 2

Drama workshop 1

Drama betyder att åskådliggöra genom handling. Vi kan lära i, om, genom och med drama.

Denna dag innehåll forumspel. Det gick ut på att vi skulle spela upp ett verkligt problem/ konflikt från en förskola. När gruppen spelat upp första gången spelas de upp i gen och då får publiken byta ut en person och prova sin egen lösning på problemet. Detta gjorde vi för att öva oss i problemlösning. Jag skulle nog inte göra detta med barn på förskolan denna aktivitet var mer lämpad för oss som blivande förskollärare för att öva oss i vår yrkesroll.


Drama workshop 2

Dagen började med ett om boken Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Vi satt i grupper och pratade om vad vi hade läst vilket skulle mynna ut i en gemensam definition i min grupp kom vi fram till följande.

Medieratlärande
Förmågan att anpassa sin yrkesroll efter barns olika förutsättningar, för alla barn lär olika och på olika sätt. En pedagog måste kunna ta olika roller som exempelvis medforskande, stöttande samt kunna ta ett steg tillbaka och kunna observera situationen. 

När vi har ett begripligt syfte med att lära oss något är det lättare att erövra ny kunskap, motivationen och engagemanget ökar.

I interaktion upplever vi att lärandet kan fördjupas då vi får bekräftelse på våra tankar.

Efter seminariet  följde en stunds avslappning till musik.

Efter avslappningen skrev var och en ner tre ord som vi tänkte på under avslappningen. Sedan delades vi in i nya grupper där vi med hjälp av enkla medel skulle gestalta dessa tankar.

Sjalar och en trumma använde min grupp.












Att göra detta i förskolan med en grupp barn tror jag är väldigt spännande. Barnen får träna på att uttrycka upplevelser. I läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010 står det att barnen ska få utveckla sin skapandeförmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer.

Efter detta blev det nya grupper denna gången skulle vi gestalta och förmedla vad medieratlärande är med hjälp av naturens element. Denna varma försommar dag gjorde vi detta utomhus vid Varbergs fästing så vi hade hela naturen att tillgå. det var spännande att få göra detta ute och använda sig av den miljön som fanns vid fästningen. Detta skulle jag gärna göra med en grupp barn på förskolan. Jag tänker att det är bara fantasin som sätter stopp för vilken miljö som ska användas vi den här typen av aktiviteter. Varför ska vi alltid vara inomhus när det finns så  mycket ytor att använda utomhus.

VFU didaktiskt material

Min planering startade med tre fältstudiedagar. Under dessa tre dagar lärde jag känna barnen, pedagogerna och verksamheten. Hela förskolan arbetade med tema teknik. Det gjordes gemensamt på torget (förskolan är en Reggio Emilia förskola) och även på avdelningarna. På min avdelning där barn mellan ett och två år vistas arbetades det för fullt med tillverka en sprattel Pippi och ett Villa Villekulla. Utifrån detta så började jag fundera på vad jag kunde tillföra till verksamheten och de väldigt Pippi intresserade barnen. Jag ville skapa ett material som går att använda på många sätt och som inte är låst i en aktivitet. En idé om en handdocka kom upp i mitt huvud. Efter mera funderande så kom jag på att jag skulle göra en Herr Nilsson docka. Herr Nilsson fick bli temat för mina tre veckor.

 
















Jag valde att dela upp veckorna i tre delar. Den första veckan blev introduktionsvecka. Den andra veckan trummvecka och tredje veckan utflyktsveckan. 

Målen från Lpfö 98 reviderad 2010 är övergripande för alla tre veckor och det är även samma mål som förskolan använder sig av under sitt tema med teknik.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,
• Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld
  
  
  Vecka 1
  Barnen fick tisdag till torsdag träffa Herr Nilsson. Herr Nilsson kom till samlingen där han pratade med barnen samt lärde dom nya sånger och andra spännande saker. Herr Nilsson ville denna vecka att barnen skulle skapa en kopia av honom precis som de tidigare hade gjort med Pippi Villa Villekulla. (se bilder)
  
  
  
  
  
   
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
   

Med tanke på barnens ålder hade jag i förväg skurit ut alla delar som behövdes för att göra Herr Nilsson. Barnen fick måla på tisdagen, lacka på onsdagen och på torsdagens samling fick barnen vara med och sätta i hop Herr Nilsson. Genom att måla och samtala med barnen om de olika momenten lärde sig barnen vad Herr Nilssons olika kroppsdelar heter. Barnen lärde sig även nya sånger vilket är bra för språkutvecklingen. När Herr Nilsson sattes i hop fick barnen erfara att det inte alltid är så lätt att sätta i hop delarna till en enhet. Barnen fick se mig kämpa med det speciella verktyget som vi använde. Jag upplevde att barnen tycke att denna vecka var rolig och de var spända på vad som  skulle hända när Herr Nilsson kom till samlingen. Vi sjöng samma sånger varje dag så att det skulle bli ett igenkännande för barnen. 

Så här såg det ut på samlingarna.


















 Måla både pensel och roller användes.

Lacka.

Diska ville barnen alltid göra själva speciellt tillsammans med en kompis.

Delarna Ligger på tork. Nu ser vi att det börjar lika Herr Nilsson.


På torsdagen sattes det hela i hop.Vi använde oss av håltång och så kallade änglaben.

Resultatet av första veckan. 

Vecka 2

Denna vecka började med att Herr Nilsson hade hittat något på vägen till förskolan. Med hjälp av barnen lyckas de lista ut att det är en trumma. Alla barn fick prova att spela på trumman och även lära sig en ny sång som vi kunde sjunga när vi spelade på trumman. Genom att Herr Nilsson började spela på trumman för att visa hur den skulle användas tycket jag att barnen tog det mer försiktigt med trumman. Herr Nilsson gav  barnen en ny uppgift denna veckan barnen skulle tillverka trummor så att alla kunde spela samtidigt. Även denna vecka fick barnen måla och lacka.

Herr Nilsson visar barnen hur de ska spela på trumman.

Måla papprör. 

 



Lacka trumman så den håller bättre.














När alla trumrör torkat så ska trumskinnen spännas fast.Tillsammans med barnen spändes ett av skinnen på torsdagens samling. Resten av trummorna hade jag gjort klara så vi kunde spela på dem efter att vi spänt skinnet.

Enligt barnen på förskolan så badade trumskinnet innan det ska sättas fast på trumman.

Skinnet spändes fast med hjälp av häftpistol.











 Resultatet blev 10 nya trummor till förskolan som barnen och pedagogerna kan använda.

Vecka 3

Denna veckan börjar med att Herr Nilsson har något som han vill berätta för barnen. Han berättar att på torsdag ska det hända något mycket spännande. Alla barn och pedagoger ska gå i väg till en skog som ligger utanför förskolans gård där väntar en skatt till barnen. Att utforska närmiljön kring förskolan är ett mål som finns med i Läroplanen för förskolan 98 reviderad 2010. Herr Nilsson berättar för barnen vad en skatt är och även vad en utflykt är. Han ber även barnen om hjälp med vad som ska packas med till utflykten. Barnen har läst boken om Pinos utflykt så de säger alla saker som Pino har med. Det som packades med var bland annat vatten och en boll.  För att klara av att promenera till skogen måste barnen träna på att röra på sig. Det får barnen göra med hjälp av en ny sång med rörelser som Herr Nilsson lär barnen.

Här är texten till sången som Herr Nilsson lärde barnen.

Jag känner en liten apa

Jag känner en liten apa som går med krokiga ben. Och han svänger på sina armar när han går i solens sken. Och han kliar sig, och han kliar sig, och han funderar lite grann: om jag stampar lite med foten, och svänger på min svans, och klappar i mina händer, då blir det en apsvansdans. Åh åh åh kille kille tjick tjick. Kille kille tjick tjick. Kille kille tjick tjick. Kille kille tjick tjick. Kille kile tjick tjick. Kille kille tjick tjick.

Jag känner en liten apa som hoppar från sten till sten och han slänger sig i lianerna när han vilar sina trötta ben. Och han kliar sig, och han kliar sig, och han funderar lite grann: om jag stampar lite med foten, och svänger på min svans, och klappar i mina händer, då blir det en apsvansdans. Åh åh åh kille kille……………………………………….

Jag känner en liten apa som tassar så tyst på tå och han smyger på elefanterna för dit törs han inte gå. Och han kliar sig, och han kliar sig, och han funderar lite grann: om jag stampar lite med foten, och svänger på min svans, och klappar i mina händer, då blir det en apsvansdans. Åh åh åh kille kille……………………………………

Jag känner en liten apa som är hungrig varje da och han spanar efter bananerna för det är dom som han vill ha. Och han kliar sig, och han kliar sig, och han funderar lite grann: om jag stampar lite med foten, och svänger på min svans, och klappar i mina händer, då blir det en apsvansdans. Åh åh åh kille kille………………………………………… 

Här nedan följer några bilder från utflykten.                                                                                            

Herr Nilsson och jag är redo för promenad till skogen. 

Vi promenerade över fotbollsplanen för att slippa trafiken. 

Här har vi hittat skatten. En äppelskalare och massor äpplen som vi kunde skala och äta. 

 

Vi hängde alla ska på vagnen.











Dagen efter utflykten tittade vi på bilder och filmklipp tillsammans med barnen då samtalade vi om vad vi hade gjort och berättade för barnen att det var sista gången som de träffade Herr Nilsson. Detta blev ett bra avslut på tre händelserika veckor.

När jag kom till förskolan för att följa upp mötte jag glada barn och pedagoger som berättade att de spelade på trummorna nästan varje dag. Pedagogerna berättade att de fortförande sjunger några av sångerna som de lärde sig av Herr Nilsson och att barnen i bland pratar om Herr Nilsson.